För exakt fyra år sedan vid den här tiden var jag, Madeleine och Joakim på väg hem från Hööks. Min alldeles första foderhäst stod och väntade i sin nya box på Molnby. Det var med blandade känslor: rädsla, lycka och förväntan. Hur skulle det här gå? En liten skrutten varmblodsvalack på fem år stod med en nyfiken men trött blick när jag provade den nya fina lädergrimman och det nya tjocka mysiga stalltäcket. Tänk vad tiden går fort egentligen, det känns som jag har haft lilla W som min bästa vän hela mitt liv, men samtidigt så känns det som förra månaden han lastades på och åkte mot sitt nya liv hos mig.

 

Här nedan kommer en bildbom från vår tid tillsammans, ett litet litet urval från vårt liv tillsammans, från att vara min till synes värdelösa foderhäst är han nu min alldeles egna underbara, fina och fantastiska häst. Jag hoppas att jag får dela många långa år till tillsammans med min bästa vän. Han är verkligen the one.